När vi har långledigt

Långa nätter. Och sena morgnar där kaffe, vi, äggröra och "att morna sig" är viktigt. Förstulna leenden i tunnelbanan. Pussbilder. Varma sömnkroppar som virar in sig i varandra. Promenader i regn tillsammans med gudbarn och en vit lurvig hund. Filmmarathon. Barnkalas med sockerkickar och jag rör ofta vid din hand. Lockigt hår som blir platt som en pannkaka, skratt så att vi kiknar. Ett långt bad. En kycklinggryta och vitt vin, vänner som pladdrar på. Och jag ser upp med beslöjade ögon och försöker försöker hänga med, vara delaktig, bry mig. Jag hör inte. Jag ser inte. Jag försöker men fokuset är borta för länge sedan.

 

En vinberusad kärlek, finska svordomar över inget och allt. Tvära kast mellan ilska och glädje. Surunge ena sekunden, glädjeflicka andra minuten. Cupcakes med glasyr som gör läpparna oljiga av philadelfiaost. Och två sammanflätade händer efter en orgie av choklad och fniss.

 

Ostbågar. Champagne. En plötslig gråtattack. Vyssjande ord. Tröstande armar. Hulkande atmosfärer och omhändertagande ögon. Stjärnsmällar och änglastoft på vår gata.

En tankfull tystnad. Inlindade frågor. Vem Vad Hur Varför.

 

Och du drar mig närmare och lägger en filt över mina fötter.

Och allt är bra. Så bra.

/T

Kommentarer
Postat av: N

Tack för att du skriver precis som det är!

2011-11-21 @ 21:32:07
Postat av: H

Underbart! Bitterljuvt!

Dessa plötsliga attacker, att falla ihop som ett litet korthus men att bli upplockad igen och börja om, kämpa vidare...

KRAM

2011-12-17 @ 21:32:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0